Hej igen.

Imorgon är det andra advent :) Mysigt, julen närmar sig och snart är det lov. Tiden går så himla fort, kanske lite för fort. På något sett hinner jag ändå reflektera och tänka, kanske lite för mycket och kanske lite för mycket när det är försent. Jag hinner också tänka för mycket innan, innan när jag inte ska tänka men sen nästa stund så råkar orden komma ut osamanhängande och aningen tungvrickande från min mun.

hej igen!

På senaste tid har jag skrivit, inte här på bloggen alls faktiskt. Jag har skrivit i min dagbok, tankar, reflektioner, tacksamhet och beröm till mig själv och till de som är i min vardag. Kanske är inte min dagbok ett ställe att skriva dåliga saker längre. Nu skriver jag mest när jag är allmänt känslosam och pmsig. Kanske när jag gråter av rördhet och glädje. när jag känner mig ledsen utan anlednining och söker något slags svar från mig själv. Jag inbillar mig att jag ska få svar, kanske är inte det en inbillning men jag har inte nått några större framgångar inom ämnet än. Men nu vill jag skriva om något roligt!

 

Förra söndagen sjöng jag i två kyrkor, det var då första advent och det jag vill dela med mig av är att jag är stolt över mig själv som klarade av det. Jag tycker också att det gick bra för en gångs skull så det är en framgång och ett steg i rätt riktning. Det är så kul att sjunga i kyrkor, akustiken är fantastisk och på något sett är det roligt och helt annat mot att stå på en scen. Stämningen är mer fridfull och jag bli mer nervös.. :p

 

Nu har jag skrivit lite tankar, lite bekräftelse till mig själv. Framför allt så är min blogg uppdaterad så jag har något att läsa när jag går bakåt i arkivet :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0