tisdagar, alla dessa tisdagar som går omärkta förbi utan att man reflekterar. Tisdagar har väl också rätt att vara speciella? Kanske som dagen då jag faktiskt inte gör något utan sitter där i soffan och myser, eller hetsar igenom läxor för att få de klara.

Tisdagar har inget speciellt i övrigt. denna tisdag ska jag träffa Kim, men tisdagar är aldrig konstanta. Tisdagar är alltid spontana, det är kanske det fina med dem.

Torsdagar lika så, vad gör man egentligen på torsdagar? Jag råkar tro att varje torsdag är en fredag. men det gör ju inte torsdagarna nå speciella för det, men kanske behövs dessa oindetifierbara dagar. Utan dem hade inte onsdah varit dagen med soppa i skolan, då man blir hungrig, skriker halsen av sig i ensemblen och sjunger i kör. Utan tisdagar och torsdagar hade inet måndagen kännts speciell extra trött, eller annorlunda, fredagen hade inte vart ett evigt längtande.. Alla dagar är speciella, bara att vissa dagar minns vi. Jag minns varje onsdag och måndag, men jag kan inte komma ihåg en speciell tisdag.

Om man faktiskt tog tag i sina tisdagar kanske de skulle vara minnesvärda? eller? Hade inte dagarna haft namn hade vi kanske inte kännt samma känslor varje måndag, fredag, onsdag och söndag.